Recension – Monky

 Detta inlägg finns i sin helhet på Folkets Hus (Blogg) hemsida http://boden.fh.se/

Frank är en pojke på 11 år som har flyttat med sin familj från livet i stan till en mindre ort där föräldrarna arrenderar och arbetar för att hålla igång en skidbacke på vintern. Han har en lillasyster som heter Saga, men hon kallas för Monky, för hon älskar apor till den grad att hon tror sig vara en. Tyvärr är Saga dödligt sjuk, så för att familjen ska få uppleva något härligt tillsammans för en sista gång, åker de till Thailand och hälsar på apor i sin naturliga miljö. Frank ber sin lillasyster att lova att hon aldrig ska lämna honom, fast döden är till slut oundviklig. Men när det plötsligt finns en apa i deras trädgård, är Frank övertygad om att det är lillasyster Saga som har kommit tillbaka precis som hon har lovat.

Monky är en fantastiskt fin film om döden men framförallt livet. Efter bara några minuter in i filmen rullar tårarna ner för kinderna. Det är med ett okomplicerat, ljust sätt som döden skildras och hur människor hanterar sorgen på olika sätt. Filmen har fått väldigt blandad kritik men tyvärr till det sämre. I mitt tycke har regissören Maria Blom gjort ett mycket bra jobb. Visst är familjen väldigt käcka och glada men det går hem hos barnen och blir en tydlig kontrast till det sorgliga. Filmen är anpassad för barn i lågstadie åldern men kan varmt rekommenderas även till vuxna. Det gäller att se filmen utifrån ett barns ögon, bara tillåta sig att ryckas med av det sprudlande och  positiva livsperspektivet som karaktärerna försöker gestalta i Monky. För livet är fantastiskt!

/Sara Trast

 Detta inlägg finns i sin helhet på Folkets Hus (Blogg) hemsida http://boden.fh.se/